Aktuellt

Mässor Läs mer
Seminarier Läs mer
Konferenser Läs mer
Utbildningar Läs mer

Ny ordförande

Som ny ordförande i ILTP vill jag ge en kort presentation av mig själv. Jag är psykiater och leg psykoterapeut och arbetar sedan 16 år privat i Hudiksvall med anslutning till Försäkringskassan. Jag har varit med i ILTP från start och även i utvecklingen av den Jagstrukturerande Psykoterapin från start då jag gjorde min specialistutbildning i psykiatri hos Palle Villemoes i Sundsvall och även gick den sista steg 2 utbildningen i Umeå där Palle Villemoes var lärare.

Vi har en oerhört effektiv metod och ser som vår främsta uppgift att fortsätta att sprida kunskapen. De senaste exemplen på de goda resultat vi ser är Eskil Berggrens och Astrid Janssons resp Maria Fernströms forskningsrapporter som man kan höra om på Psykoterapimässan. Vi känner ju faktiskt inte till någon annan metod som så genialt når och personlighetsutvecklar de svåra patientgrupper vi riktar oss till.

Eva Lingström Eriksson, Ordförande

Vårkonferensen

Vi fick bl.a höra om Maria Fernströms forskningsprojekt på barnrehab i Karlstad där Jagstrukturerande Psykoterapi och Jagstrukturerande Förhållningssätt givit häpnadsväckande goda resultat. Peter Jansson föreläste om ”Modern, Kvinnan och Kärleken” och Eskil Berggren berättade om sitt och Astrid Janssons forskningsprojekt som också visar metodens effektivitet med mycket goda resultat. Rapporten kommer att färdigställas inom kort.

ATT SAMTALA PÅ RÄTT NIVÅ
, ett pilotprojekt inom Barn - och ungdomshabiliteringen, Karlstad, 2009-2010.

Sammanfattning

Syftet med föreliggande pilotprojekt var att utvärdera effekten av metoden Jagstrukturerande förhållningssätt (JSF), och i viss mån även Jagstrukturerande psykoterapi (JSP), för föräldrar eller ungdomar där tidigare kontakter med Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) präglats av påtagliga svårigheter att etablera ett samarbete, det vill säga bristande följsamhet.

Projektdeltagarna gick en teoretisk utbildning i JSF om sex dagar och hade under projekttiden metod- och ärendehandledning i grupp vid sammanlagt arton tillfällen.

Ett urval av familjer skedde där BUH: s kontakter under lång tid präglats av mycket stora svårigheter att etablera ett samarbete. De patienter/föräldrar som ingår i projektet hör till de svåraste inom BUH att över huvudtaget etablera kontakt med. Interventionen riktade sig i vissa fall i direkta kontakter med en ungdom och i andra fall genom kontakter med förälder/föräldrar. Varje projektdeltagande medarbetare hade mellan en till två personer i behandling med JSF under projekttiden. Därtill har projektledare behandlat tre personer med JSP. I några fall har insatserna riktats till flera personer i samma familj, exempelvis en ungdom och en förälder.

Utvärdering gjordes före och efter interventionen genom att medarbetare på BUH som har haft kontakt med aktuella patienter i en enkätfråga skattade i vilken grad planerade och överenskomna insatser för de aktuella familjerna hade kunnat genomföras. Därtill gjordes uppföljning av besöksdata för aktuella patienter när det gällde antal besök, återbud och uteblivna besök. För enskilda patienter följdes utvecklingen av särskilda strukturtecken. För några patienter har logoped bedömt semantisk och pragmatisk språkförmåga. Projektdeltagande medarbetare besvarade i en enkät frågor om metodens effekt för de patienter som ingick i den kliniska prövningen samt om metodens användbarhet inom BUH.

Resultatet visade en tydlig ökning av i vilken grad planerade och överenskomna insatser för de aktuella familjerna hade kunnat genomföras vid jämförelse före och efter interventionen.
Initialt (figur 2) var det hög förekomst av skattningar som påvisade att planerade insatser kunde genomföras i låg grad. Vid slutet av projektet var det motsatt förhållande där planerade insatser bedömdes kunna genomföras i hög grad (figur 3). Även om enbart JSF insatser medräknas ser fördelningen ut enligt nedanstående redovisning.

Figur 2.     Diagram över i vilken grad planerade insatser har kunnat genomföras – före JSF/JSP- insatsen
 

Figur 3.     Diagram över i vilken grad planerade insatser har kunnat genomföras – efter JSF/JSP- insatsen
 

För enskilda patienter sågs motsvarande förhållanden med ökande grad av genomförande av planerade insatser i åtta fall av nio, i det nionde fallet syntes ingen påtaglig skillnad.

Någon skillnad i minskade återbud eller uteblivna besök kunde inte noteras. Effekten för de patienter som ingått i den kliniska prövningen var positiv. I resultatet med redovisningar av patientfall framgick att viktiga tecken på jagstruktur efter JSF och JSP har noterats.
Deltagarna i projektet var eniga om att JSF och JSP har en plats inom BUH: s verksamhet. Med tanke på projektets resultat och de stora följder det får när barn och ungdomars bästa inte kan sättas i främsta rummet som en följd av egna och/eller föräldrars bristande jagstruktur rekommenderar projektgruppen att JSF och JSP införs som ett komplement till andra metoder inom BUH.

Projektrapporten kan beställas via maria.l.fernstrom@liv.se , kostnad 65 kr/st.

Utvärdering av jagstrukturerande parterapi

Jagstrukturerande parterapi vid avstannad kris har under 10 år utvecklats vid Familjerådgivningen i Umeå. Detta som en konsekvens av att vissa par inte kunde utvecklas med den ordinarie behandlingen. Det visade sig att paren hade obearbetade kriser. Några procent av ovan nämnda par hade också borderline- eller psykosstruktur.  
 
Syftet med projektet:
1. Utvärdera jagstrukturerande parterapi vid behandling av avstannad kris.
2. Jämföra utfallet vid behandling av avstannad kris när paren erhåller jagstrukturerande
     parterapi  kontra Familjerådgivningens ordinarie behandlingsmetoder.
 
Projektets upplägg var att sex par med diagnosen avstannad kris skulle behandlas, varav tre par skulle få jagstrukturerande parterapi av projektledaren. De övriga tre paren skulle erhålla Familjerådgivningens ordinarie behandling (casework) av andra familjerådgivare. Tyvärr genomfördes inte någon terapi med Familjerådgivningens traditionella behandlingsmetod, vilket innebar att syftet med att jämföra olika terapier inte kunde genomföras. Det är givetvis en stor förlust för projektet att inte kunna få den jämförelsen.
 
De tre par som har erhållit jagstrukturerande parterapi har fyllt i självskattningsformulären  ”SASB”, ”SCL-90 och ”Inventory of Interpersonal Problems” (IIP) före terapi och efter terapin, samt 6, 12 och 24 månader efter avslutad terapi. Efter terapin har paren och terapeuten också fyllt i formuläret ”Hjälpande relation”.
 
Sammanställning och bearbetning av självskattningsformulären och kommentarer till resultatet har gjorts av lektor Christer Engström.
Mätningarna visar  tendens med positiva medelvärsförändringar på självbild mätt med SASB, lägre medelvärden på symtom enlilt SCL-90 och lägre medelvärden på interpersonella problem mätt med IIP jämfärt mellan början av terapin och den femte mätningen.
Hösten 2009 kommer Eskil Berggren och undertecknad att starta utbildning i Jagstrukturerande parterapi. Platsen för utbildningen kommer att vara Västerbacken Hotell och Konferens i Holmsund.

Vänliga hälsningar
Per-axel Kristmansson

Kvalitetssäkringsarbete

Ett kvalitetssäkringsarbete i form av en prospektiv studie av de jagstrukturerande psykoterapierna har pågått från januari 2004 till utgången av 2007 vid psykiatriska klinikerna i Piteå och Skellefteå.

Målsättningen med studien har varit att följa klienternas utveckling och att belysa terapiprocessen ur terapeuternas horisont. Klienterna har haft antingen en psykotisk personlighetsorganisation eller borderline personlighetsorganisation och i några fall i kombination med missbruksdiagnoser.
Datainsamlingen är färdig och en rapport skriven av Astrid Jansson-Lindgren och Eskil Berggren blir förhoppningsvis klar under 2009.
29 patienter tackade ja till att ingå i studien och 17 har fullflöjt studien. Dels har patienterna fyllt i självskattningsformulär vid terapistart, vid 6, 12 och 18 månader samt vid terapislut dels har terapeuterna skattat idolisering/anknytning och utveckling av strukturtecken. Dessutom har terapeuterna noterat yttre skeenden som vi tänker kan  påverka terapiutfall. Alla 17 som har fullföljt psykoterapin har i varierande grad utvecklats. De som har fullföljt psykoterapierna har i genomsnitt gått i 85 terapisamtal.

Vid pennan Eskil Berggren

Den röda tråden skapas i Arvidsjaur

ARVIDSJAUR (NN)

Den röda tråden ska skapas och bli ett gemensamt redskap för att identifiera och hjälpa barn och ungdomar som är i riskzonen att hamna på glid i samhället. Därför har EU:s socialfond beviljat en halv miljon kronor till ett projekt i Arvidsjaur.

I Arvidsjaur finns, liksom i de flesta andra orter, ungdomar som hamnat snett i tillvaron och kan vara på väg mot utslagning, kriminalitet och drogproblem. Problemet är inte nytt, och har diskuterats ibland annat den samrådsgrupp där representanter för barnomsorg, skola, socialkontor, kultur, vårdcentralen, MVC och BVC och polis ingår.
Vi har diskuterat mycket om hur vi ska nå ut till både föräldrar och ungdomar och det har bland annat genomförts föräldrautbildningar. Men det första steget måste vara att ge verktyg till den personal som möter barnen och ungdomarna. Redan på mödravårds- och barnavårdscentralerna kan man fånga in familjer som behöver stöd och stöttning, och den stora spelplanen är i mångt och mycket skolan. Som det fungerar i dag vill vi alla samma sak, men vi arbetar inte på samma sätt, säger Christopher Granberg, rektor på Ringelskolan.
För att hitta och utveckla de gemensamma verktyg, som ska förebygga att ungdomar hamnar i riskzonen, har kommun, landsting och polis tillsammans med Institutet för Lacaniansk Teori och Praktik, en ideell förening för psykoterapeuter som arbetar med jagstrukturerande psykoterapi, sökt och beviljats medel ur socialfonden.
Projektet, som pågår till i mitten av november och som ska utvärderas i samarbete med Umeå universitet, är en förstudie som ska visa om det går att ta fram ett gemensamt förhållningssätt, en röd tråd, för dem som arbetar med barn och ungdomar i Arvidsjaur.
– Tvärgreppet, att alla arbetar på samma sätt, tror vi är riktigt. Jag tror att vi har goda förutsättningar att hitta den röda tråden, med gemensamma verktyg kommer arbetet att bli lättare, säger ILTP:s Bo Stencrantz, Karlstad.
– Om resultatet är positivt kan det bli tal om att söka medel till ett ännu längre projekt, kanske på tre år, där bland annat personal utbildas. Då blir det riktig ”verkstad”, säger Christopher Granberg.

GÖRAN WESTERLUND
goran.westerlund@nyheterinorr.se
0960–472 70

Foto: GÖRAN WESTERLUND
Förebyggande modeller skapas i Arvidsjaur. Carola Degerman, verksamhetschef på vårdcentralen, Christopher Granberg, rektor på Ringelskolan och ILTP:s Bo Stencrantz, Karlstad, och Ingrid Holmström, Östersund, drar upp riktlinjerna för arbetet.

www.nyheterinorr.se

www.norran.se

www.pitea-tidningen.se

ILTP:s konferens i Umeå

går av stapeln onsdag 19 november. Platsen är i aulan på församlingsgården på Östra Esplanaden.

Föreläsare är Gunny Bertilsson som arbetar på Röda Korset behandlingscenter i Skellefteå, Ann-Christin Herrlin som arbetar med narkotikamissbrukare i Umeå kommun samt Karin Hübert och Lena Pierre som har skrivit en uppsats i sin vidareutbildning i psykoterapi som handlar om hur arbetsalliansen etableras i jagstrukturerande psykoterapi.

Den 7 mars höll ILTP i samarbete med socionom- och psykologprogrammen vid Örebro universitet en inspirerande, välbesökt och uppskattad konferens på temat Att samtala på rätt nivå – Jagstrukturerande psykoterapi och jagstrukturerande förhållningssätt.

Vi noterade med glädje att det finns ett stort intresse av det jagstrukturerande förhållningssättet som är mycket användbart inom olika verksamheter där man möter personer med särskilda behov.